Here we go!

Då var de väll dags för historian då. Kan bara tala om att jag har haft en as bra dag ute på landet. 28+ och full sol, de gillar vi men nu ska de berättas. 

De hela började med att jag skickade in en ansökan till en internationell modelltävling. Morgonen efter satte jag mig vi datorn och hade fått ett mail tillbaka från Elite models. I de stog det att jag skulle snarast möjligt komma på besök hos dem i Stockholm, sagt och gjort. Tre dagar senare åkte jag in till Sthlm. Mailet jag hade skickat in till dem var till deras tävling var endast till tävlingen dom ville ha mig till agenturen, så visst var det roligt att få en sådan respons. I mailet stog de att de fick ca två ansökningar per minut, 120 per timme, 2880 per dag. Ansökningstiden var totalt fyra veckor de är ca 80000 ansökningar. På mötet satt vi mest och pratade om vad det innebär att vara modell och så vidare. Det första rådet jag fick var att sluta äta godis, sluta dricka läsk, sluta äta pizza och hamburgare och annat onyttigt. Två veckor senare var jag på ett annat möte och fick då höra att jag skulle gå ner i vikt, jag var 13 år gammal, och jag var inte redo att få höra de. Men jag struntade i de. Några månader senare fick jag höra samma sak igen och då sa jag till att jag inte ville göra de, och inte heller att jag ville vara en del av någonting sånt och gick iväg. Jag tog en paus från modellandet. Även fast jag ville strunta helt i vad de sa så lyssnade jag ändå på vad de hade sagt om att gå ner i vikt. De slutade med att jag också började göra de. Cirka ett halv år senare och 10kg mindre, blev jag kontaktad av en annan modellagentur, Kid of tomorrow, som då var en väldigt nystartad agentur med ambitioner för framtiden. Jag skrev kontrakt för dom och började modella igen. Då hade jag ett BMI på 17,0. Under gränsen. Och med tanke på att jag tränade 8gånger i veckan så var min kropp bara muskler. Att ha en kropp med bara muskler gör att BMI kurvan visar fel occh visar för mycket. Allting rullade på och allt var bra. I slutet på maj, hade jag en dröm, min dröm gick ut på att jag gick upp i vikt, jag har aldrig i hela mitt liv vaknat upp och mått så dåligt, jag var äcklad av mig själv. Men det var väll de som behövdes för att jag skulle förstå. Jag insåg vad som hade hänt och vad min besatthet av mat hade lett till. Jag räknade varenda kalori.

Den här bilden är från juni -08. Jag har inga bilder från då när jag var som smalast vilket var i februari.

Modellandet fortsatte. Jag blev kontakdade av fem andra agenturer som vill att jag skulle modella för dom. Men eftersomatt jag hade ett kontrakt så sa jag nej. Men i slutet på september ville jag inte mer med modellandet och de kanske märktes. Mitt kontrakt är nu uppsagt och jag lägger min tid på de jag älskar och de är sport. Framför allt amerikanskfotboll och fotboll. Jag är gladare än någonsin och för mig var de rätt val att sluta modella. Men jag kan ju inte skriva allt dehär utan att faktist nämna att jag hade galet kul under tiden då jag modellade.

Kommer inte att glömma när jag fick ett stort blont aftro.
Eller de underbara modevisningarna för Camilla Norrback som också är en underbar person.
Eller Korvbilden.
Eller min och Idas castingvandring i Sthlm.

Jag hade roligt under tiden, men modellandet och jag gick inte ihop. Jag kommer inte att glömma bort de och ja ibland undrar jag varför jag inte bara kunde ha fortsatt. Men de va inte rätt iaf inte för mig.

De finns många olika sätt att bli modell på, man kan bli upptäckt, jag blev upptäckt på stan på väg hem från träningen av Kid of tomorrow. Eller så kan man ansöka till olika agenturer. Eller så kan man gå på vad som kallas en Casting, tider för dessa finns på agenturernas hemsidor om dom har några.

De viktigast jag lärde mig under min tid som modell var att man måste vara stolt över sig själv alltid annars hittar någon punkternaa och sågar en. Jag vet att de finns folk runt om kring mig som inte tycker om mig för att jag har bra självförtroende, okej jag erkänner ibland lite för bra. Men alla kan misslyckas, ey?. Men jag ser hellre en människa som kommer i genom dörren med lite för bra självförtroende än för dåligt. Jag är stolt över mig själv och vad jag åstadkommer. Jag har också lärt mig att man måste våga. Man måste våga satsa och ge allt. Och de är vad jag gör nu för sport, för det är något jag älskar av hela mitt hjärta. Vissa har svårt att förstå de andra inte. Men jag vill inte sitta som pensionär och säga att jag ångrar att jag inte gjorde de eller de. Jag vill leva livet och inte ångra en sekund, inte en ända!

De får avsluta min historia, hoppas ni lärde er nått, puss på ljumsken// frida



bloggtorka, eller vad man säger

halloj!
Ja vad ska jag säga, jag lever och frodas kanske passar bra. Anledningen till att de har varit lite bloggtorka, snarare öken men ni fattar, från mitt håll är att jag helt enkelt inte ha orkat. Jag har varit borta från all idrott under fyra veckors tid och vad ska man säga mer än att jag blir trött av att inte träna. Jag orkar minder saker och blir bara lat. Skolan kom ikläm på grund av det också men det är något som inte ska få hända igen. Ne, idrott är en stor del så att inte få idrott för mig, är som att stänga av en stor del av mitt liv. Anledning till att jag var borta från idrotten var benhinneinflamation på båda benen samt en stressfraktur på ena. Men idag var jag på benen igen och hade mitt första fulla träningspass på ja, fyra veckor. Och vet ni allt kändes bra, visst jag kan ju inte förneka det faktum att jag har blivit väldigt mycket svagare och kondition har blivit sämre. Men jag bryr mig faktist inte, för jag är frisk!! Det är en underbar känsla, nu kan jag delta på både distriktlagslägret och på landslagslägret och det är helt underbart. Jag pratade också med coachen för SMM (Stockholm Mean Machine) damlag för några dagar sedan och jag kommer att åka till München i höst och spela amerikanskfotboll. Det ska bli så otroligt kul så det går faktiskt inte att beskriva.

Jag kanske ska berätta lite övrig som hänt i mitt liv under ja min bloggtorka.

Katte-Skrapan Kampen

Kampen gick av stapeln den 4 juni. För första gången på alldeles för många år vann Katte! Jag kan ju bara säga att glädjen dagarna efteråt var otroligt stor. Första grenen var fotbollsmatchen och jag kan säga att jag var extremt förvånad över hur mycket människor som kom och tittade. Sidlinjerna var fulla och stämingen på topp. Jag stog som sagt i målet. Jag ska vara ärlig, själva matchen för min del gick inte bra någonstans, mina ben gjorde otrolig ont och mina knän vek sig. Men resten av laget gjorde otroligt bra ifrån sig och matchen slutade 3-3. Och de blev straffläggnig och jag rädade!! Katte vann!! En underbar känsla! Sedan förflyttades hela kalaset till studan där kaos utbrröt då skrapan elever började kasta ägg på katteelever. Så publiken fick lämna men kampen fortsatte. Och med ett antal trippelsegrar i olika grenar stog det klart att katte tog hem seger. UNDERBART!!

Studenten
Dagen till är var jg på celsius för att titta när Pipen (Ida Hedquist) spraang ut men jag kunde inte hitta henne, fail kan jag ju bara säga. Så hon får motaga min present vid ett senare tillfälle.

Skolavslutningen
Vad finns det att säga, skolavslutningar är alltid de samma. Känns dock konstigt att jag inte kommer att börja på katerdral till hösten utan på celcius. De känns helt  ärligt som att börja ettan än gång till fast ändå inte. De känns konstigt på något sätt att lämna katte men ändå rätt. Jag lämnar katte för nånting bra, för nånting jag älskar, sen får vi se vad de bär mig.

Fotbollsskolan
Efter första helgen på sommarlovet så var de dags för fotbollsskolan och jag var ledare. Jag kan ju säga att första dagen var äkligt jobbig men sedan tog de sig och de slutade riktigt bra, jag kan ju säga att gruppen som jag fick blev underbar med en hjälpledare. En helt perfekt vecka. Fotbollskolan avslutas alltid med en straffspraks tunering mellan alla ledare, dvs runt 30 pers.






Jag låter bilden tala för sig själv!

Midsommar
Under midsommar var jag ute på landet med Lisse och hade de så skönt så. Mina midsommrar har istort sett likadana ut varenda år, dom åren då jag inte har varit i USA då förstås. Alltid lika trevligt men det känns som om det skulle kanske vara dgs att hitta på något nytt men de får vänta till nästa år som sagt.


Efter de har det väll inte hänt så mycket mer än att jag har umgåts mycket med min älskade Ebba. Vi har solat, fixat mat, tittat på film, solat och bara haft de skönt. UNDERBART!

På fredag ska jag också upp till rättvik för min lillasysters konfiramtion, sen ska jag antagligen åka tåg till Västerås för distriktslaaget på lördag morgon. Kan ju också nänma att JVM spelas i Conton i USA i Amerikanskfotboll jag säger bara HEJA SVERIGE!!! Jag känner att jag måste sova nu men jag återkommer imorgen med min modellhistoria och den här gången kommer jag att göra de också.

Puss på ljumsken// Frida

RSS 2.0